Använder du Internet Explorer?
Valid XHTML 1.0!

Slagruta

För information om vad en slagruta är och vad de kan användas till se SSFs hemsida och speciellt artikeln "Introduktion till slagrutekonsten".

Jag blev intresserad av slagruteri nån gång i slutet av 80-talet, när jag hittade Ulla och John Hamiltons böcker på biblioteket. Jag experimeterade lite av och till med det hela, men det hände inte så mycket förrän jag gick en kurs för Olle Vesterberg nån gång mellan 1995-97. 2001 blev jag invald i SSFs styrelse som redaktör för hemsidan.

En slagruta är ett instrument som kan förstärka och tydliggöra subtila reaktioner i kroppen som annars är svåra att upptäcka. Det är dock personen själv som reagerar, inte slagrutan. Därför spelar det ingen större roll om man använder pekare, slagruta, pendel, pendelspröt eller något annat instrument, så länge man har lärt sig att hantera det.

Min inställning till slagrutor har länge varit något delad. Å ena sidan är det ett bra hjälpmedel som hjälper många att göra saker de inte skulle kunna göra utan den. Å andra sidan så verkar de flesta som håller på med slagrutor begränsa sig till att jobba med de utslag som slagrutan kan ge, istället för att försöka gå direkt till källan och lyssna på vad deras egen "kropp" säger dem. Instrumentet i sig är som sagt i princip ointressant, eftersom det egentligen bara är en indikator som tydliggör en reaktion som äger rum i kroppen.

Man kan jämföra det med att ta på sig en ögonbindel och gå in i ett rum, varpå man försöker ta reda på hur rummet ser ut med hjälp av ja- och nejfrågor. (Är väggarna gröna? Finns det tavlor på väggarna? Finns det en stol i rummet? Två stolar? O.s.v.) Istället för att ta av sig ögonbindeln och faktiskt se hur rummet ser ut.

Jag vill ta av mig ögonbindeln och lyssna på vad jag upplever, istället för att gå omvägen via en slagruta. Det är säkert så att jag skulle kunna göra mer med en slagruta på kort sikt, men det är inte min väg. Därför är jag rätt ointresserad av slagrutor och använder dem sällan eller aldrig.

Däremot så är slagruteri en mycket bra startpunkt om man vill få upp ögonen för de mer subtila sidorna av livet, och lära sig jobba med dem. Som alltid bör man dock ha lite koll på vad man sysslar med och vad man vill uppnå. Slagrutor är ett redskap - inte ett mål i sig.

Jag vill också passa på att påpeka att SSF har väldigt mycket att erbjuda även de som inte är jätteintresserade av rent slagruteri. Slagruteri tenderar att vara en "inkörsport" till diverse olika intressanta saker, och SSFs möten lockar en fantastisk samling av intressanta människor med vitt skilda intressen!

Här nedan följer några bra böcker för den som vill veta mer om slagruteri.